mrdanners

Tar nycklarna från bordet
lindar dem runt mitt pekfingers
naturligt spiralformade skåror
runt runt runt och
nedåt
Slår sen upp bakfickans sönderpressade cigarett
slår mig ner bakom ratten och sjunker in i läder
slår på bilsterons knastrande rock frekvenser
slår av ett långfinger mot hyresvärden
och vrider om

Det där riffet på radion
det ledsagar mig genom natten
genom stadens artificiellt upplysta
gator - gatan där du står
trottoaren där du får
vad du förtjänar
svänger jag upp
och förbi dig
förbi din väckta ilskas skrik:

"Om jag har körkort?
Nej, och vem fan behöver det?"

I hundra kilometer i timman
ställs inga frågor
mellan vägen och gatan
mellan liv och död
lever jag i alla fall

---

Queens of the Stone Age - In My Head
http://open.spotify.com/track/6iUisBrUgz9SIfdvkcCg99
http://www.youtube.com/watch?v=hsHlrgMxRQk&feature=fvst

Mol Till Dur i Röstbrevlådan

likt en kedja av telefonsvarare
sprang våra röster förbi varandra
gång på gång på gång
trots gångavstånd

vi får ta det lite piano
trots alla toner som strömmar ur fingrar
över svart och vitt
från mol till dur
och tillbaka igen...

... under oktober:
möjligheternas himmel
och två koppar kaffe
på vårt favorit café
de fallande löven
och falnande minnen

inväntar vi,
vinterns vita,
täcke över löven,
bakom gröna ögon:
tom tapet, full framtid

---

Jag saknar er alla  <3

Inspiration (beirut är lite för bra för sitt eget bästa):
http://open.spotify.com/track/1rpAooa1OEQnjVylbBE94v

Klockan slår sex
Nattens drömmar vrider mig upp ur sängen
fram till fönstret som genom sin transparenta yta
skickar hälsningar om värme och sol
"-Fy fan"

Min sommar tillbringas i en mjölkkyl
långt ut åt helvete
Mina sömndruckna ögon stirrar mellan bäst före datum
långt ut åt helvete
genom glasdörrar på kunders sökande ögon
"-Suck, vad gör väl två dagar den ska ändå drickas till botten"

Jag har blivit förkyld på köpet
här inne i kylan dödar jag tiden genom att nynna
Bob Hund som jag såg förra veckan:
- Ja, nu har jag gjort det igen, jag har vart dum, mot migsjälv

I min hand håller jag jordgubbsfil och en tanke slår mig
Pang:
 "-Kärlek är fan masochism"
Filen pryder nu golvet och insidan av min näsa
Som om kylen var något slags karma centrum
och arla kossan dess råmande sändebud

Efter muttrande på knä och snytpapper så nynnar jag vidare:
- Alla utom jag vet hur det ska gå
..
..
..
Nej, precis som i låten blir det inte mer än så
"Men jag är fan rätt bra naiv"
och i min hand håller jag vitlöks creme fraiche

Ahhhhhhhhhgrraaaaggghhghghghg.

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga längre, men något i stil med: Livet är en balansgång som jag trillat av och istället står och tittar på fundersamt. Kanske har jag tillslut blivit det som jag alltid trott mig vara: känslokall in till kärnan .... för just nu mår jag inte, nej precis, jag mår inte dåligt (som jag borde) och jag mår heller inte bra (vilket borde vara omöjligt) .. nej istället är jag fast mittemellan .. JA FAST .. jag kommer inte härifrån. Jag kan både ha kul och tråkigt men det påverkar inte hur jag mår det minsta. Kanske har mitt hjärta tillslut gett upp ... Jag hoppas inte det men det är den slutsatsen det lutar mot nu.

För att byta ämne så tar jag alltid för vana att lyssna på väldigt väldigt destruktiv musik när det går åt helvete i mitt liv ... annars hade jag nog inte kunnat gå på gatan utan att stirra ihjäl varenda människa som kommer i min väg. Ett smakprov:

Norma Jean - Songs Sound Much Sadder

We are smashed men, still moving. We've tried everything in the book.
no stranger to failure, death with a steady heartbeat.
Scratching into any surface it wants.
Joy and beauty rejected so many times.
A world of hurt, a heart of false hope.

While we thought we were learning how to live,
We have been learning how to die.
I should of know, we will be legends.

Our homes and dreams and our worst nightmares.
Our worst nightmares have now come true.

Tonight when this detain falls on men.
Driven by a instinct more powerful than life itself.
From horror to hope to devastation.
Overfed and concerned.
It came with taste and claw.
Oh, hated form of emotion.
You have become so obvious.
My friend, the fatal habit of being myself.
Okay, there's hope. Step down with all your friends.

(UPDATE)

In i dimman som alltid, som vanligt kommer jag antagligen syssla med det här tills jag totalt brutit 
ned migsjälv med självförakt och huvudlösa handlingar. Askan ur elden, elden ur askan. Ifall någon
nu förstår vad jag menar med det ...

Avhandling W gällande situationen på känslofronten
hemligstämpla och arkievera i rum 19 hylla 3 tom. 6
under kategorier i fack Ä
...
...
Ännu en gång
Ännu en gång

"Hej hur mår du?"
- Inte alls, inte alls.

Jag fällde min sista tår för en tid sen
spilld mjölk
spilld ork
spilld kärlek
spilld tid

tiden är ur led som en vis man en gång skrev.

Att klockan 23:00 en måndag kväll släcka ner allt ljus i rummet och streck lyssna igenom fyra album med en penna i hand och en bunt post-it lappar. Resultat följer inom den närmaste tiden, och om någon undrade vad det var jag lyssnade på var det det här bandet.

Broken Lungs:

Woke up to a brand new skyline
We licked our wounds and mourned the dead
Swallowed the story, hook and sinker
Is that what we meant, when we said that we never would forget

Or are we fools and cowards all
To let them cover up their lies
'Cause we all watched the buildings fall
Now watch the scales fall from our eyes 

A fire burns beneath Manhattan
Still we breathe with broken lungs
We act like none of this matters
Is that what we meant, when we said that we’d sing what must be sung

Are we fools and cowards all
To let them cover up their lies
'Cause we all watched the buildings fall
Now watch the scales fall from our eyes

We want answers
Scream from the roofs
We want justice
We want the truth

Banquet

 

Initiative more than anything

Penetrating Penetrating

Eyes set to passive

Aiming for everything

Expecting nothing, but

Tasting, faking something

Small sips

The taste of alcohol

Closeness, closeness

This damn banquet;

Dehydration and Headache

Bump, Bump – Nosebleed

Hands soaked in blood

Så vad gör man på en söndag egentligen? Jo, om man heter Daniel Olai och är 18 år så bestämmer man sig för att slå sig ned i en .. inte så bekväm datorstol för att sedan skriva om sigsjälv i 3:e person.
För att klargöra det hela; Daniel hatar CAS. Det enda som faktiskt får Daniel att slå sig ner framför datorn och skriva en dagbok om vad han har .. "gjort" .. de senaste 12 veckorna bara för att sen lämna in den till en antagligen inte fullt så glad KHT-koordinatör (Nej, kanske inte lika "kul" på svenska). Egentligen vill Daniel bara skrika i frustration tills hans båda lungor blir tillräckligt små för att åka ut genom hans näsa för att sen hoppa in i tidsmaskin som skickar honom en vecka framåt i tiden. Istället för det så sätter Daniel på lite musik. Just idag så är det ett mycket speciellt band som Daniel nyligen börjat lyssna på, han tycker att deras musik och text är faktiskt väldigt bra och vill därför dela med sig av deras musik till alla som läser hans blogg.



Thrice - All That's Left


Daniel tänkte att han först skulle lägga upp hela texten också, men efter en stunds funderande över detta så beslutade han att endast skulle ta med ett kortare utdrag från texten. Daniel kom fram till att folk ändå inte skulle intressera sig för innehållet om det var en hel text men kanske för ett mindre utdrag.

Hursomhelst:

one day the dreamers died within us
when all our answers never came
we hid the truth beneath our skin but
our shadows never looked the same

*
*

in summers past we'd challenge fate
with higher pitch and perfect aim 
and standing fast, we'd radiate
a light we loved but never named
but the answers never came 
and our shadows never looked the same

---

Over and out

Men hej jag jag är sinnessjukt bra på trummor och lirar en av Daniel's favoritlåtar.

Like The Average Stalker - Soilwork



Alltså, man vill nästan slå folk. *suckar*

Natural Born Chaos - Soilwork

"Its all about letting go and getting up to face the day. Fuck lifes
obstacles and hardship, nothing can stop us unless we let it. Cause in
the end it aint about suffering, its about accepting complexity and
having a good time and rocking out, whatever gets you to where youre
going. Rich or poor, strong or weak we all die after all and in death
there are no exceptions. Death offers peace to live life and enjoy.
Anything else is just kinda lame and a waste of precious time. Peace
fuckers" - Peter Dolving

Ja innan jag sätter igång borde man kanske veta vem den här Peter Dolving är, det är sångaren i ett av mina favoritband The Haunted. För att dra en snabb bakgrund på han så kan man väl säga att han knarkade under ungefär ett decennium, men han slutade för bara 2-3 år sedan och har nu fru och barn osv. ska väl nämnas att han och hans fru varit gifta i ca 10 år .. och ja do the math.
Hursomhelst så har detta lett till att The Haunted har en del .. roliga .. texter, eller tja, intressanta kanske är en bättre benämning egentligen. Men det var inte det jag skulle ta itu med nu, nej, utan nu så var det så att jag hittade just denna textrad i bandbeskrivningen på deras myspace, och ja, den summerar egentligen upp min inställning till livet.
Det Peter då säger är att det gäller att släppa taget och faktiskt ha det så kul man bara kan, att göra det bästa av situationen, att släppa det som tynger ned en, att acceptera det komplexa med livet. Man skulle väl kunna säga att det är något i stil med det här som jag inser gång på gång på gång på gång. Jag kan inte öda tid på att må dåligt hela tiden för det är inte det livet borde handla om i min mening. Visst, jag har blivit sårad och sårat flertalet gånger, men jag tänker inte, OBS INTE, låta det tygna ner mig. För ännu en gång; det handlar om att utnytja sin tid på bästa möjliga vis.
Men vad får man då ut av det? Jo, för mig: Jag behöver inte bry mig, jag kan iprincip göra precis vad jag känner för utan att behöva ångra mig och jag kan även vara hur cynisk och framförallt nöjd jag vill. Visst jag har gjort misstag, men jag har kommit till insikten att allt som jag har gjort i mitt liv har varit de bästa besluten jag kunde ha tagit i de situationer som jag varit med dåvarande kunskap, och med "misstag" så kommer lärdom. Detta leder mig dock in på en annan fråga som snurrat runt, om kunskap kommer genom lärdom och lärdom kommer från erfarenheter; borde man då inte vara väldigt försiktigt med vad man lär sig av livet? Jag tänker inte nämna vem, men en vän till mig har tyvär letts in på det apatiska spåret pågrund av detta, och jag är verkligen orolig för denna personen samtidigt som jag är väldigt förundrad över det hela. Denna människa känner att allt han/hon gör bara kommer att gå åt helvete iallafall och väljer därför att inte försöka överhuvudtaget (?!). Jag vet, det gör att ens liv blir ganska meningslöst eller hur? Om man har den inställningen till livet så känns det nästan som om att man skulle ta självmord, men; känns det inte väldigt vekt att begå självmord av den anledningen? O.K om man skulle göra det av ren och skär nyfikenhet, men pga. att man inte orkar med något?! Nej, jag blir så trött på det. Nästan så trött att jag borde släppa det och bara leva mitt eget liv på mitt eget sätt. Men nej, för att vara lite motsägelsefull så bryr jag mig för mycket om den här personen för att göra detta.
Jag börjar egentligen sväva ifrån ämnet nu, orden flyger iprincip från mina tankar som nervimpulser ner till fingrarna. Men för att försöka avsluta det här lite snyggt så summerar Peter upp allt det här på ett väldigt bra sätt, Death offers peace to live life and enjoy, anything else is just kinda lame and a waste of precious time.
Jag instämmer.

Over and Out

Tja för er som känner mig alt. bevakar min bilddagbok så vet ni att jag skrivit ytterligare 4 dikter bara den här veckan som jag inte brytt mig om att slänga upp även här på bloggen. Varför? Tja svaret är enkelt, jag har själv funderat på det länge men det var självklart min käre vän Björn som tilldelade något slags killing-blow med en kommentar något i stil med: "Men du lägger ju inte upp något på din blogg, bara dina dikter som du ändå lägger upp annars också". Det fick mig helt enkelt att börja tänka; ska man ta upp något seriöst bloggande? Det målet jag till en början hade med bloggen var att skapa en blogg där flertalet textanalyser skulle läggas upp, oftast då av låtar. Det var det också till en början, mitt absolut första inlägget var som ett steg ut från min kropp där jag hyfsat cynisk och nästintill hänsynslöst "massakerade" migsjälv. Jag vet inte hur många av er som faktiskt läse det, men det är inget jag är stolt över i efterhand, men jag antar att det var ett nödvändigt steg.
    Hursomhelst! Nu har jag helt glidit ifrån ämnet här, ska man ta upp något seriöst bloggande? Det finns otroligt många irritations moment i min vardag, kanske ska man slänga upp ett par sådana inlägg?  En viss L  skulle sannerligen vara passande för detta ha ha. Jaja, vi får se vad som händer.

Bindlar

Dessa människor ur led
Står uppradade i led
Deras blodsband är bundna
Deras ögon förbundna

Det spelas ett ljuvligt ljud
De tar nu alla ett steg
Ett steg i helt fel riktning
Detta steg i din riktning

Andras korta andetag
Enligt dem bara misstag

Instruktioner tas, svälj hopp
Jag vet, smaken är hopplös
Den missar helt min mersmak
Det är lögn, spy och spotta

Förskräckliga kväljningar
Spotta nu ut era krav
Ni, svälj en helt ny känsla
Rädsla, en okänd känsla

---

Fenix Fördärv

vätskan fylls upp jag är fylld
redo att bryta ihop
säg det till mig dra av det
skottet
kommer inte undvika
mittemellan ögonen
smaken
salt och blod tillsammans nu
en salig blandning väcker
fenix
jag reser mig leende
är pånyttfödd ur saltet
blodet
torkat så formas min ankh
ankh i din och min ägo
livet

---

Jönköpings Posten har väl, iallafall i mina ögon, aldrig gjort sig kända för att ha några artiklar av något värde. Det enda som faktiskt får mig att öppna denna tidning på en måndag morgon är då insändarna (Och Kalle & Hobbe serien, men det är i detta fall ointressant) som till och från visar upp något intressant altenativt: roligt.

Jag satt då runt halv 11 tiden måndag morgon och drack mitt kaffe, slog upp JP's debatt artiklar och finner då denna artikel:

De drabbade förväntar sig mirakel

Svar till insändaren "Den röda tomten och hans klappar finns inte" (Dessvärre kunde jag inte hitta artikeln som personen i fråga svarat på)
Signaturen "Rapport från verkligheten" säger denne är så innerligt trött på moderaternas insändare och debattartiklar i pressen.
Jag kan meddela att jag är minst lika trött på den eviga klagan på att alliansen inte gör något annat än att försämra för de sjuka och arbeteslösa.
Det som vi kan läsa dag ut och dag in, är hur mycket sämre vardagen har blivit för dem som inte tillhör den så kallade överklassen. Tror ni innerligt på att alla som tillhör något parti i alliansen är överklass.
Det är fyra partier som styr Sverige, även om alla inte syns bland debattartiklarna och insändarna lika ofta. Moderaterna är det största av dessa fyra, och därför är det även mest logiskt att Sveriges statsminister då kommer från det partiet.
Under det år som alliansen har styrt vårt land har vi infriat eller påbörjat 80 procent av de valloöftena vi gick till val på. Bland dessa finns ett förslag till att arbetesförmedlingens arbete ska vidgas till flera aktörer.
I dagens läge har inte arbetesförmedlingen tillräckliga resurser att sköta sin uppgift och det är någonting som har följt med sedan socialdemokraternas tid som styrande parti. Istället för att höja inkomstskatten låter vi privata aktörer hjälpa till med att förbättra arbeteslösheten.
Det är inte enkelt att vara både sjukskriven och arbeteslös, med då man var i samma situation under socialdemokratiskt styr var det inte lika många klagomål. Nu förväntar sig de drabbade ett mirakel och att hjälpen ska komma på stört.
Den röda sidan hade tiotals år på sig att göra någonting åt situationen för de drabade. Alliansen är inne på sitt andra år.
Vården som är en av de statliga instanser där vi ska satsa mer pengar, har fått klagomål på sig
för att den blir dyrare. Var tycker ni istället att vi ska ta pengarna ifrån? Skolan? Äldreomsorgen? eller varför inte ta förmögenhetsskatten som tycks vara alliansmotståndarnas favoritargument.
Denna enligt er "statliga inkomstkälla" avskaffades redan under socialdemokratiskt styre till största del, men när vi tog bort de sista få procenten är det självfallet moderaternas girighet som har slagit till.
Social demokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet styrde Svergie till största del under 75 år. Under dessa lyckades den röda sidan få vårt land att gå från världens 4:e rikaste land till det 22:a.
Det är tråkigt hur negativt inställda människor verkar vara till det vi nu försöker göra, att få Svergie på fötter igen. Att få människor att tro på sig själva och skapa en egen framtid.
För att vårt land ska kunna leva upp till världsryktet om att ha den bästa välfärden, kan vi inte fortsätta använda skatter eller miljardlån från andra länder som byggstenar.

(Namnet väljer jag att inte publicera, det står dock i JP såklart.)
distriktsordförande moderata ungdoms förbundet Jönköpings län

Ja, det är väl bara att hugga in.

1. Jag kan meddela att jag är minst lika trött på den eviga klagan på att alliansen inte gör något annat än att försämra för de sjuka och arbeteslösa.
Det som vi kan läsa dag ut och dag in, är hur mycket sämre vardagen har blivit för dem som inte tillhör den så kallade överklassen. Tror ni innerligt på att alla som tillhör något parti i alliansen är överklass.

Detfaktum för att folk klagar är för att det är precis vad alliansen just nu gör, vad förväntar du dig? Det var likadant före valet med moderater som skrek ut att de ville byta ut statsminister och pekade framförallt på fastighetsskatten och för att inte tala om förmögenhetsskatten.
Nej, "vi" tror inte att det är så, men en del av alliansens väljare tillhör överklassen.

2. Det är fyra partier som styr Sverige, även om alla inte syns bland debattartiklarna och insändarna lika ofta. Moderaterna är det största av dessa fyra, och därför är det även mest logiskt att Sveriges statsminister då kommer från det partiet.
Under det år som alliansen har styrt vårt land har vi infriat eller påbörjat 80 procent av de valloöftena vi gick till val på. Bland dessa finns ett förslag till att arbetesförmedlingens arbete ska vidgas till flera aktörer.

Om jag nu var en väldigt högöjud vänster extremist så skulle jag utropa att det fanns en splittring alliansen pga. ditt utalande ... och det är jag inte. --> "även om alla inte syns bland debattartiklarna och insändarna lika ofta."
80 procent? .. Jag är inte insatt i detta, men varför finns det ett förslag till att arbetsförmedlingens arbete ska vidgas till fler aktörer? Visst sälj ut fler statliga företag istället för att ge dem mer resurser. Jag menar, hur skulle antställningarna funka om det var en privat aktör? Ska de ta betalt? Eller ska de få bidrag av staten för att göra sitt arbete? Hur FAN ska man kunna hålla koll på allting då?! Är det inte bara bättre att ha allting samlat på ett statligt företag som lätt kan kortrolleras och kollas av staten? Eller är jag ute och cyklar nu?

3. Det är inte enkelt att vara både sjukskriven och arbeteslös, med då man var i samma situation under socialdemokratiskt styr var det inte lika många klagomål. Nu förväntar sig de drabbade ett mirakel och att hjälpen ska komma på stört.

Nej men vet "du" varför det inte var lika många klagomål? För att de nu har fått det värre!
Och inget mirakel, bara upprättelse.

4. Vården som är en av de statliga instanser där vi ska satsa mer pengar, har fått klagomål på sig
för att den blir dyrare. Var tycker ni istället att vi ska ta pengarna ifrån? Skolan? Äldreomsorgen? eller varför inte ta förmögenhetsskatten som tycks vara alliansmotståndarnas favoritargument.

Satsa mer pengar? Genom att öppna privata sjukhus så att det faktiskt inte längre är gratis är bli frisk? Smart.
Och faktum är väl det att alliansen redan tar pengar från skola och äldreomsorg?
Dessutom är förmögenhetsskatten ett bra system för att minska klassklyftan. Increasing the nation as a whole instead of smaller parts of the people. Men, hela min åskikt på detta orkar jag ej ta upp vid denna tidpunkt. Lämnar det till en eventuellt senare disskusion.

5. Social demokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet styrde Svergie till största del under 75 år. Under dessa lyckades den röda sidan få vårt land att gå från världens 4:e rikaste land till det 22:a.

Detta var då det som jag fann absolut roligast i hela insändaren, det är ett så otrligt dåligt baktalat argument att jag inte kan göra annat än skratta. Förhoppningsvis så såg då alla som läste artikeln igenom detta och sa då till sig själva: "Men vänta nu, 2006 - 75 = 1921, var inte detta efterkrigstiden?" Självfallet var det efterkrigstiden! Alla länder i framförallt Europa förutom Schweiz och Sverige var mer eller mindre ödelagda av kriget. Varför? Jo för att Sverige är neutralt under pågående krig!
Dessutom har vi en kommande nedgång i världsekonomin pga. USA's "mass unmployment" och felberäkningar och spekulationer. '

6. Det är tråkigt hur negativt inställda människor verkar vara till det vi nu försöker göra, att få Svergie på fötter igen. Att få människor att tro på sig själva och skapa en egen framtid.
För att vårt land ska kunna leva upp till världsryktet om att ha den bästa välfärden, kan vi inte fortsätta använda skatter eller miljardlån från andra länder som byggstenar.

Det sista här faller ut som vanlig Moderat propagande som helt bör ignoreras då den i mina ögon inte är belagd.

EDIT: Förövrigt så forstår jag inte varför "moderaten" ifråga skrivit inlägget överhuvudtaget? Att skriva en artikel om hur onödigt det är att klaga för att sen göra det själv i sin insändare. När ska denna ondacirkel sluta? När ska folk inse att det är totalt meningslöst?!

SÅ! Jag tror det ar allt va?

Over and out