mrdanners

Ni kanske inte har hört talas om poeter.se. Dock har jag själv en inloggning där och jag tycker definitivt att ni borde spana in det om ni skriver. Men det var inte det som jag tänkte skriva för, nej utan det är så att jag tänkte tipsa om en poet som jag tycker är bra som finns på just poeter. Eftersom det är en internetsida så går alla användare under alias och kan därför inte spåras. Han heter dock Morcheeba, och jag tycker definitivt att ni ska ta er en titt på hans poesi.

Jag slänger med ett utdrag:

" han förväntar sig inte färg

endast en mindre yta att måla


och om hon ändå såg honom nu
så kunde hon kanske omfamna

inte fylla
men pressa ihop

konturerna i honom

svälja en bit av hans rymd
och hulka upp en nyans av


något"

- Morcheeba, Egentligen ,(2007)

En Del Val På Festen, På Festivalen


Vakum mellan dina armar,
finns det plats?

för:

Min färgglada solstol
satt jag sönder förut,
när det var som ljusast,
idag.

och

Något, stal min sovsäck,
min trygghet och,
en gnutta värme

och

Mitt tält
mörker mörkt
mörkblått
utan sömn och,
större än mig
väntar

Så är dina läppar lediga?
för:

Vi, varmare
än jag
inatt.
Åtminstone,
inatt
... och aldrig mer




förlåt...

---

Jag hatar festival ångest

Ja vad har jag då fått reda på? Jo, ett band som lyssnade väldigt mycket på för ungefär ett år sedan har bestämt sig för att ta sig till våran kära huvudstad senare i år, nämare bestämt november månad. Vilket band är det då jag talar om? Ni har nog alla hört talas om dem innan, oftast kanske inte i ett allt för smickrande tonläge. Slipknot ja vad ska man säga om nio män som enbart uppträder i groteska masker? Ska jag vara ärlig så fanns det perioder för länge sedan som deras texter om otrolig smärta i högtempo som en inte allt för len stämma skriker ut tilltalad mig. För er som inte känner till det så är genren de spelar i hatad av de flesta andra "metallare" vilket leder mig in på namnet för hela inlägget ... jag måste nog säga att det är ganska värt det ändå, jag får helt enkelt svälja min stolthet.

Som vanligt så "bäddar" jag nu in ett videoklipp fyllt med nostalgi för mig med väldigt lite hopp på att någon annan kommer känna av en liknande känsla, en textrad slänger jag väl med också.



Sliknot - Liberate

Liberate...My madness!
(One of me, all of you)
Liberate...My madness!
I just want to
Liberate...My madness!
(One of me, all of you)
Liberate...My madness!

Section off myself
Put a wall up, what the hell have I done?
Keep the dog at bay, survive by saving me!
Values in the game
Not a fuck-up, not a part of your lie
I am one, I am all - I'm above and beyond!

Svordomar i texter är vardagsmat för dem. Over and out

Så vad gör man på en söndag egentligen? Jo, om man heter Daniel Olai och är 18 år så bestämmer man sig för att slå sig ned i en .. inte så bekväm datorstol för att sedan skriva om sigsjälv i 3:e person.
För att klargöra det hela; Daniel hatar CAS. Det enda som faktiskt får Daniel att slå sig ner framför datorn och skriva en dagbok om vad han har .. "gjort" .. de senaste 12 veckorna bara för att sen lämna in den till en antagligen inte fullt så glad KHT-koordinatör (Nej, kanske inte lika "kul" på svenska). Egentligen vill Daniel bara skrika i frustration tills hans båda lungor blir tillräckligt små för att åka ut genom hans näsa för att sen hoppa in i tidsmaskin som skickar honom en vecka framåt i tiden. Istället för det så sätter Daniel på lite musik. Just idag så är det ett mycket speciellt band som Daniel nyligen börjat lyssna på, han tycker att deras musik och text är faktiskt väldigt bra och vill därför dela med sig av deras musik till alla som läser hans blogg.



Thrice - All That's Left


Daniel tänkte att han först skulle lägga upp hela texten också, men efter en stunds funderande över detta så beslutade han att endast skulle ta med ett kortare utdrag från texten. Daniel kom fram till att folk ändå inte skulle intressera sig för innehållet om det var en hel text men kanske för ett mindre utdrag.

Hursomhelst:

one day the dreamers died within us
when all our answers never came
we hid the truth beneath our skin but
our shadows never looked the same

*
*

in summers past we'd challenge fate
with higher pitch and perfect aim 
and standing fast, we'd radiate
a light we loved but never named
but the answers never came 
and our shadows never looked the same

---

Over and out