Min sista sommar i Nantes
Elorgel utan pipor
men sannerligen en duktig organist
visualiserade järnrör med en sån kraft att det ryker
organen riktigt ryker ur
fallna soldater
i Nantes
vid floden
O, Nantes!
havet är mitt öde
jag som du inte riktigt når
du, som jag inte riktigt får
På en ramp en sensommar natt
flygplansvingens vrål i ditt hår
soldatens sista krampaktiga rörelse
Lunas sista leende: förförelse
men sannerligen en duktig organist
visualiserade järnrör med en sån kraft att det ryker
organen riktigt ryker ur
fallna soldater
i Nantes
vid floden
O, Nantes!
havet är mitt öde
jag som du inte riktigt når
du, som jag inte riktigt får
På en ramp en sensommar natt
flygplansvingens vrål i ditt hår
soldatens sista krampaktiga rörelse
Lunas sista leende: förförelse
Kommentarer
Postat av: ema
vilket sammanträffande att jag läste samtidigt som jag lyssnade på nantes av beirut! men det var först efter att jag läst klart som jag märkte det.
väl skrivet, som alltid (kanske jag borde tillägga)
Postat av: Anonym
Ödets ironi indeed! Och tack.
Trackback
